Ovädret har hängt i luften hela kvällen och himlen är blyertsgrå. Jag sitter här, i min favoritfåtölj i uterummet och hör hur de första regndropparna träffar taket. Det är rätt mysigt ändå, med ett smattrande sommarregn. Man får ju inte säga att man gillar oväder i Sverige men jag måste erkänna att jag tycker om att sitta inne och kura emellanåt. Trots att det är juni. Eller kanske just för att det är det. En regnig sommarkväll kan ju rent av kännas befriande och just nu har jag så mycket att fundera över och bestämma mig för att det här är precis vad jag behöver. En lugn stund, med min favoritplaylist i högtalarna.
Något jag däremot inte gillar är när bloggare lägger ut dimridåer och skriver kryptiska inlägg, så jag ska försöka undvika det själv. Vad jag grubblar över? Mina kommande tio år. Vad vill jag göra med dem egentligen. En baksida med att nå sina mål är ju att man måste sätta nya. Eller åtminstone bestämma sig för vad man vill göra sen. Och jag vet inte riktigt det. Ekonomiskt klarar jag mig nu. Jag behöver inte jobba mer om jag inte vill. Men jag har aldrig trivts med att gå sysslolös så det är absolut inget alternativ att lägga ner och sluta med bloggen. Däremot är jag redo för någon form av förändring eller ny utmaning till vardags. Om inte nu, så i alla fall när Oscar ska börja förskolan om ett år. Och de beslut jag vrider och vänder på har ju vissa ledtider jag måste ta hänsyn till. Så där hittar ni mig just nu. Fysiskt i nuet, men mentalt i framtiden. Vart nästa steg leder mig återstår att se.
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se