En odé till superhjältarna

 

Jag ligger i soffan och vilar medan Oscar sover middag men måste brottas med mina egna tankar för att stanna kvar under filten. Gör mitt bästa för att ignorera alla borde göra, skulle hinna och måste komma ihåg som snurrar runt i skallen. Och då pratar vi inte om jobbrelaterade saker. Om reklamfilmsinspelningen nästa vecka, förlagets brådskande omslagsfrågor eller bokföringsunderlaget som måste skickas till revisorn. Utan på den ständigt pågående inre dialogen i kontrollrummet för Familjen AB. 

Vår generation må vara mer jämställd än tidigare, på många plan. Vi delar lika på föräldraledighet och VAB och karriärmöjligheter och tar gemensamt ekonomiskt ansvar för familjen. Men i väldigt många hem är det fortfarande en person som sköter micro management. Parallellt med övriga åtanden. Som håller koll på BVC-tider, AD-droppar, nya skostorlekar, kalasplanering och studiedagar och som vet när det är dags att beställa fler namnmärkningslappar eller att byta sängkläder i barnens rum. Självpåtaget i vissa sammanhang, andra gånger inte. Men inte desto mindre viktigt och värt att hylla för det.  

Visst har vi kommit väldigt långt. Men om man synar verkligheten i sömmarna så har många ändå en bra bit kvar ifrån att dela allt. Inte minst de där osynliga småsakerna som ligger och drar ström - varje dag. Och nej. Alla känner inte känner igen sig i den problematiken, men den här bonaden är till dig som gör det. Oavsett om du är mamman, eller pappan. Hatten av till alla som klarar av att måla med de stora penseldragen och se de små detaljerna på samma gång. För det är en superkraft, om någon. Glöm bara inte av att vila ifrån den då och då.